Ternestål

Idag ska jag åka in på jobbet och visa upp lillskiten! Vill ju visa upp vilken snygging vi har och så vill jag gärna träffa mina kollegor och se hur dom har det. Tänk, det har redan gått 5 veckor sedan jag slutade jobba!

Lukas har inte riktigt kommit tillbaka till sina "normala" nätter men inatt var han faktiskt snäll så jag ska inte klaga. Tur det för T behöver sova när han ska jobba. Och nu är Lukas faktiskt glad, ligger på golvet och gympar och pratar. Vi gjorde klart hans rum igår så bilder kommer snart.

nä, ska nog försöka hinna städa lite innan vi drar in på stan!

fredagen spenderades på Birsta igår och våran lillpojke är som skapt för att gå i affärer med. Han sov så lugnt ända tills vi hade ätit lunch för då var han hungrig. Och efter det låg han i vagnen och tittade och sedan somnade han igen.
Han mådde så bra att få vara ute hela dagen så det var himlans skönt.

Men lördagen spenderar vi hemma i huset för hans farbror Benny ville titta på sm-finalerna i innebandy så då stannar vi hemma med honom. Och kusin Neo är var hemma så snart blir det full fart !

är så imponerad av hur Lukas ändras från dag till dag. Han blir tryggare och tryggare och vågar mer. Och det är så skönt för det underlättar för mig otroligt mycket. Har även fått tag i ett annat mellanlägg som jag ska prova, ser ut att likna en bröstvårta mer än nappen och det kanske är bättre. Får se, får se!

jepp, tror äntligen lillskiten har somnat. Han är en bestämd liten kille som inte gillar att sova men det är ju skönt om man får en paus ibland.
Måste dammsuga och plocka undan för ikväll kommer Lukas kusin Neo hit. Trodde inte han skulle kunna komma för han har varit sjuk men som tur är gav läkaren klartecken så ikväll kommer han tillsammans med Lukas faster Ida och farmor Millan. Ska bli så skoj!

Är väl inte jättestökigt och dammigt men pga att T har slagit bort en massa från muren så är det stendamm överallt. Han vill ju se hur det ser ur om vi ska sätta in en vedkamin till vintern.

Nä, hoppas Lukas sover ett tag nu så jag kan plocka lite.

våran lilla kille har kommit in i en period då han inte vill ligga själv. Han somnar efter att han har ätit men så fort man lägger ner honom så tar det ca 5 minuter så är han vaken och vill inte ligga kvar. Men nu har han äntligen somnat här på soffan bredvid mig och verkar sova.

Han somnade inte ens när vi var ute och gick med vagnen idag, han tycker nog inte om att sova. Och inatt fick han sova hela natten på mitt bröst, det var enda chansen att få lite sömn. Och jag vill ju inte störa T för mycket, han ska ju orka jobba nu också.

hoppas vi får lite rutiner snart igen, från början sov han ju några timmar åt gången så jag hoppas han kommer tillbaka till det. Visst, han sover nu också men vi måste då ha honom på bröstet. Men som sagt, han är väldigt ny här i världen och kanske måste bli lite trygg.

nä, ska nog titta lite på Idol innan han vaknar!

Var igår och hälsade på våra kompisar som fick barn en vecka före oss. Den pojken var dock beräknad till slutet av maj så han tittade ut lite tidigt.
Dom bor på sjukhuset och kommer få vara där många veckor till men lillkillen mår bra och andas helst själv.

Men snacka om att Lukas kändes som en jätte när vi såg den lilla pojken! Tycker att dom är väldigt starka som orkar med detta. Visst, pojken mår bra men att hela tiden sitta där på sjukhuset och inte få ta med sig pojken hem.

Men riktigt söt var han och längtar tills vi får se honom igen. Kommer nog bli en framtida buskamrat till Lukas då vi bor så nära varandra och det skiljer ju bara en vecka i ålder!

Vid 19 på söndagskvällen kände jag väldigt svagt lite ont i magen, nästan som mensvärk. Inget konstigt med det tänkte jag. Efter en stund märkte jag att vattnet gick och fattade först inte vad det var men förstod efter en stund.
Sa till Ted som tyckte att vi måste ringa förlossningen. Så det gjorde vi och dom sa åt oss att komma in.
Vi packade då våran väska och ställde in BB-väskan i bilen (tur den var packad). Eftersom jag knappt kände av några värkar utan det gjorde bara lite ont då och då så bestämde jag mig för att köra in bilen själv. Vi var där vid 21 och då tog dom temp och kurvor. Låg där en stund och eftersom jag hade lite feber och att värkarna hade börjat komma så tyckte dom att vi skulle checka in på patienthotellet och försöka sova där. Ja för oss kändes det som om det var lika bra men var ändå inställd på att detta skulle ta lång tid.

Värkarna började dock komma mer och mer nu, tog en dusch och två alvedon för att försöka sova men det gjorde bara mer och mer ont så det gick inte att sova. Tog ännu en dusch men efter ett tag så gick det inte längre.
Har inte så stor koll på vad klockan är hela tiden men på ett ungefär. Vet inte vad klockan var när vi gick ner på förlossningen men BM kollade och jag var då öppen 4cm och allt såg bra ut. Jag fick ställa mig i en dusch med massagemunstycke och stod där kanske i 40 minuter men det gjorde mer och mer ont hela tiden. Till slut började känna att varje värk slutade med att hela kroppen krampade, den drog som ihop sig. Ringde på BM som kom och dom kollade mig på en gång och då var jag fullt öppen.
Fick gå över till ett annat rum och fick där börja andas lite lustgas. Snacka om himmelriket. Tror att det är till stod del det psykiska som gör att man vill ha lustgasen. Man vill inte släppa det där munstycket för allt i världen.
Vet att BM sa något om att han inte hade kommit ner riktigt ordentligt men har inte så stor koll på vad som sades runtomkring mig. Kände dock att kroppen inte ville göra något annat än att krysta så det var inte så mycket att göra.

20 minuter står det i papprena att det tog innan lillkillen var ute och det var en obeskrivlig känsla. Helst plötsligt ligger det ett litet barn på magen som började skrika på sekunden han kom ut.

Svårt att beskriva själva smärtan. Självklart så gjorde det ont, skulle ljuga om jag sa något annat. Men jag hann ju inte med någon smärtlindring och ändå klarade jag av det. Tycker även att det var smärtan minuterna innan krystvärkarna kom som gjorde ondast men dom var över ganska fort.

Allt som allt är jag positivt överraskad, trodde att det skulle ta mycket längre tid och att jag skulle kräva all smärtlindring som fanns men hann ju inte med någonting. Samtidigt gick det inte för fort för jag tycker att jag var med på vad som hände hela tiden!

igår blev det tårta då min kära sambo fyllde år, 28år blev han då. Blev ingen smörgåstårta som vi planerade för vi tog oss inte iväg på någon affär men en prinsesstårta fick han iallafall.

bilder och berättelse kommer, fixar med det.

nej nu vaknade lillskiten!

som jag började känna av värkar och att vattnet gick. Kändes overkligt när det hände men förstod nästan att något var på gång. Det som gjorde mig fundersam var att jag hade så små värkar, kände knappt något alls och därför körde vi in till förlossningen alls.

Jag kommer lägga ut en förlossningsberättelse om någon dag, ska bara skriva ihop det. Jag tycker iallafall att jag hade en rätt så lätt förlossning. Från att vattnet gick och första lilla värken kom till att vår lilla son hade kommit till världen så tog det totalt 8 timmar. Jag hann inte ens med någon smärtlindring förutom lustgasen som jag använde under dom minuter som jag krystade.

Men som sagt, bättre berättelse kommer.

Vi har ialla fall fått en liten son som har fått namnet Lukas. Han är självklart världens sötaste som finns och förutom lite problem med amningen som gjorde att vi fick spendera en natt på BB eftersom han gått ner i vikt och dragit på sig gulsot så har veckan gått bra. Man fattar nog mer och mer att denna lilla parvel är vår och att han kommer stanna hos oss.

Men men, bilder och berättelse kommer, jag lovar!